Bokskriveriprojekt
”Fratello Nìcòle” – den unge prästkandidaten Alexander möter munken Fratello Nìcòle. Det hela slutar i en tragedi med klassiska ramar.
”Nattvardsmorden” – en deckare med hämnd och mord… och kidnappningar av pojkar från flyktingläger i Libanon.
”Uppfinnar-Bettan på berget” – en feelgodberättelse om den uppfinningsrika Bettan, och grannpojken Franz. De lär känna varandra när Franz ber Bettan göra en fiol åt honom. Franz pappa har sålt Franz fiol. I vapenskåpet i källaren står faderns Stradivarius inlåst…
”Solgudens son” är en skräckhistoria. Lucas blir utvald av Solgudens folk att uträtta saker på jorden. Grannskapets smådjur börjar försvinna…
”…den Gud älskar lyckan får” är en självbiografi, som handlar om min komplicerade och jobbiga uppväxt. Inte helt enkelt att skriva.
Fratello Nìcòle
FÖRORD
Fratello Nìcòle är en roman som rör sig i gränslandet mellan tro och mänsklig längtan, skriven med den klassiska tragedins form som underliggande struktur. Den följer inte den moderna romanens jakt på yttre konflikt, utan den inre rörelsen – den stilla förskjutningen mellan ljus och skugga som Aristoteles beskrev som tragedins kärna.
I centrum står Fratello Nìcòle, en benediktinermunk som i sin iver att leva i nåden förbiser sin egen bräcklighet. Hans möte med den unge Alexander blir katalysatorn som väcker både glädje och fördärv. Den tragedi som följer saknar hjälte och skurk; den handlar om hur ett hjärta som söker Gud också bär förmågan att gå vilse i ljuset.
Romanen använder den klassiska femstegsmodellen – Hamartia, Peripeteia, Anagnorisis, Katastrophē och Katharsis – inte som formel, utan som en rytm. Varje del bär sitt eget tonfall: det första ljuset, vändningen, insikten, fallet och den stilla reningen.
Det är en berättelse om tillit, tro, begär och tystnad; om vad som händer när det gudomliga möter det mänskliga i samma kropp. I sin kärna är Fratello Nìcòle inte en historia om synd, utan om sanning – om en man som vågar se sig själv fullt ut, och finner att kärleken både helar och förstör.
Karaktärerna fratello Nìcòle, Alexander, och fratello Emanuele är sprungna helt ur min fantasi. Filosofiprofessorerna Mauro Carbone och Maurizio Ferraris är däremot två livs levande personer, som gett sitt samtycke till att finnas med som karaktärer i min – helt och hållet fiktiva – berättelse.
Det vackra klostret Sacra di San Michele står där, stolt och mäktigt på sin klippa sedan 900–talet: detta är sant.
Fratello Nìcòle
Nattvardsmorden
”Nattvardsmorden” handlar om hämnd och mord. Svenska präster i ett hemligt nätverk utnyttjar pojkar sexuellt. Pojkarna kidnappas från flyktingläger i Libanon. En av pojkarna som utnyttjas hämnas. Handlingen utspelar sig i Alingsås med omnejd. Det är flera personer som finns i blickfånget, bland annat Karin och Catrin som känner varandra sedan lågstadiet och ofta träffas för att prata om allt mellan himmel och jord över en fika – och de båda finner olika ledtrådar…
Nattvardsmorden
Uppfinnar-Bettan på berget
”Uppfinnar-Bettan på berget” är en berättelse om kärlek och omtanke mellan människor, en tro på livet, men också om död och sorg.
Det är Bettan som alltid har nya uppslag och idéer och Bettan som är lat av sig, försöker uppfinna saker som underlättar hennes liv. Bettan snusar, och har en förmåga att svära allt som oftast.
I granngården på andra sidan dammen bor Franz med sin far. Franz dyker upp på Bettans trappa en vacker dag och ber henne göra en violin åt honom. Franz har hört att Bettan gör fioler. Franz far sålde Franz violin efter att modern och systern dog i en olycka. Inlåst i vapenskåpet i källaren står faderns Stradivarius.
Uppfinnar-Bettan på berget
Solgudens son
”Solgudens son” är en skräckroman.
Det är Lucas, som får en speciell uppgift av Solgudens folk, och blir skickad till jorden som en son i en vanlig familj, för att uträtta denna speciella uppgift.
Det är nog inte som du kanske tänker dig…
Solgudens son
…den Gud älskar lyckan får
”…den Gud älskar lyckan får”.
Det är en biografi om min uppväxt i en familj med föräldrar tillhörande Pingströrelsen. Jag har tre syskon. Man skulle icke synda. Gjorde man det, i min familj, blev man straffad. I juli 1979 blev fysisk och psykisk barnaga förbjudet inte bara i skolan, utan även i hemmet.
Men 1979 var jag bara 14 år, ett barn som aldrig ännu ens tänkt ordet ”barnaga” eller ”barnmisshandel”. Jag var över 20 år när jag första gången tänkte ordet barnmisshandel. Hade jag anmält mina föräldrar DÅ, hade de kanske blivit straffade. Jag var tyvärr mycket mycket äldre än så, när jag tog itu med den tanken.
… den Gud älskar lyckan får